Booking
ticket online
|
Ian Fleming library in The James Bond 007 Museum Sweden Nybro Casino
Royale Ian Flemings first book first impression first print 1953 in The James
Bond 007 Museum Sweden Nybro
Casino Royale Ian Flemings first book first impression first print 1953 in The James Bond 007 Museum
BY
IAN
FLEMING
LONDON
PUBLISHED,
JONATHAN CAPE 1953
|
Casino Royale Ian Flemings first book first impression first print 1953 in The James Bond 007 Museum |
In the novel that introduced James Bond to the world, Ian Fleming’s
agent 007 is dispatched to a French casino in Royale-les-Eaux. His
mission? Bankrupt a ruthless Russian agent who’s been on a bad luck
streak at the baccarat table.
One of SMERSH’s most deadly operatives, the man known only as “Le Chiffre,” has been a prime target of the British Secret Service for years. If Bond can wipe out his bankroll, Le Chiffre will likely be “retired” by his paymasters in Moscow. But what if the cards won’t cooperate? After a brutal night at the gaming tables, Bond soon finds himself dodging would-be assassins, fighting off brutal torturers, and going all-in to save the life of his beautiful female counterpart, Vesper Lynd. Taut, tense, and effortlessly stylish, Ian Fleming’s inaugural James Bond adventure has all the hallmarks that made the series a touchstone for a generation of readers
|
BY
IAN
FLEMING
LONDON
PUBLISHED,
JONATHAN CAPE 1953
Ian
Fleming's 'CASINO
ROYALE 1953'
published
byJonanthan
Cape, London 1953.
|
James Bond (January 4, 1900 – February 14, 1989) was a leading American ornithologist whose name was appropriated by writer Ian Fleming for his fictional spy James Bond.
|
Ian Flemings Books Casino Royale (1953) The Royal flatbed typewriters were the only unique
design that the Royal company put on the market. But when it came to
work horses, the company introduced one price winner after the other for
decades. And from the 1930s on, the line included portables. The Quiet
De Luxe was the flagship for many years. In the late 1940s Royal had the Quiet De Luxe redesigned
by Henry Dreyfuss who came up with the model shown on this page. It is
not the kind of machine that deserves a place in a museum for antique
typewriters, except that this one is... made of gold. Not solid gold,
but plated. The gold-plated machine was produced in a limited edition
and sold at a considerable price. Apparently, one of them was owned by
author Ian Fleming. Courtesy of: Robert collection Ian Fleming, the father of James BondIan Fleming was born in 1908. He was a British writer
who wrote books about an English spy called James Bond with the codename
007. James Bond ActorsThere’s been five actors playing Mr Bond more than one
time: James BondJames Bond works for the British government and gets his
missions from them.
|
First Edition 1953 Ian Fleming James Bond Casino Royale
Dominic winter book auctions in Gloucestershire.
The 1953 book, which sold for £4,000 more than expected, was the top lot at
a sale at which Live and Let Die - the second Bond novel - went for £6,600. First attempt: "Scent and smoke and sweat hit the taste buds with an acid thwack at three o'clock in the morning" Second try: "Scent and smoke and sweat can suddenly combine together and hit the taste buds with an acid shock at three o'clock in the morning" Finally (and satisfied): "The scent and smoke and sweat of a casino are nauseating at three in the morning".
So began Casino
Royale, the first adventure of James Bond, completed in March 1952 and
published the following year. Ian Fleming was 43. Although he had experience
of journalism, this was his first attempt at a book.
He sent it to his friend, the poet William Plomer, who in turn recommended it to Jonathan Cape, publishers. 4,750 copies were sold within a month, reviews were favourable, and a British cultural hero was born. Live and Let Die followed the next year, 1954, Moonraker in 1955, and thereafter a Bond title a year was published until Ian Fleming's death in 1964. Fleming maintained his job at the Sunday Times, where he was foreign manager. He would ask the foreign correspondents, such as Anthony Terry in Berlin, for help with details about, for example, trains or local geography. He contributed a chapter on 'Foreign News' to the Kemsley Manual of Journalism. From 1953 - 6 he wrote the Atticus column in the Sunday Times, writing about a range of obscure incidents and interesting facts and mild gossip. Keeping true to his promise made at the end of the war, he did return to Jamaica, and he built a modest bungalow in a beautiful position on the North shore. He named it Goldeneye. Somehow he persuaded his employers to allow him 2 months a year off to go to Jamaica, and so it was there, in January and February every year from 1952, that he wrote his novels.
CASINO ROYALE
1953, one of the James Bond first editions
Published by Jonathan Cape in London in 1953, with the essential 'First Published
1953' to the inner page, with
no later titles stated, this is not the book club edition,
not the US edition and not a later printing - this is
the first printing of the James Bond adventure.
BY
IAN FLEMING
LONDON
PUBLISHED,
JONATHAN CAPE 1953
Ian Fleming's
'CASINO ROYALE
1953'
published byJonanthan Cape, London
1953.
|
|
|
Ian
Flemings (James
Bond) liv blir filmatiserad igen! James
Bond Creator, Ian Fleming,
to Be Played by James McAvoy.
Ian Flemings liv blir film igen! 3 gången gillt?
|
|
Goldeneye: En spion av heder - Charles Dance Utgiven1989 längd 104 min Regissör: Don Boyd |
Scottish cutie, James McAvoy, seen with
Keira Knightley in Atonement, showed he could play both
sensitive and sophisticated, as well as gruff and tumble, which is
good since he'll need both, as he's been picked to portray Ian
Fleming in an upcoming biopic of the man who brought James Bond to
life, The man whose own experiences as both a playboy and as a commander in the Royal Navy inspired his divining James Bond into being. We first get introduced to the dashing and debonair secret agent, 007, in Fleming's first novel, Casino Royale. The Bond franchise has been hugely successful, and we would think so would a movie about its creator, who died in 1964. With that success, though, comes the devoted legions who are protective about its main character, who, it is not a stretch to think, is Fleming. |
Geoffrey
Boothroyd and Ian Fleming picture from Ivan
Morelius
Geoffrey Boothroyd (Q) and Ian Fleming author
of James Bond
Writer Ian Fleming (1909-1964) created the character of James
Bond 007
Pinewood Studios
Sir WinstonChurchill. Prime
Minister twice (1940-45 and 1951-55)
Ian Flemings boss M
Pierce Brosnan Took 007 into 21st Century
The
James Bond Archives avaible in James Bond 007 Museum Nybro Sweden
Goldeneye: En spion av heder - Charles Dance Utgiven1989 längd 104 min Regissör: Don Boyd |
SPYMAKER Jason Connery Utgiven 1990 längd 100 min Regissör: Ferdinand Faifax |
The Ian Fleming Novels and Short Stories
“I take a ridiculous pleasure in what I eat
and drink.” Casino Royale (1953) |
Over the past 15 years, James Bond’s bar choices have been parsed down to exactly three drinks: vodka martinis (shaken, not stirred), champagne, and whiskey on the rocks. This strict formula has been in place since The Living Daylights. But it wasn’t always that way. The literary 007 (and by extension, the film version) takes his drinking habits from his creator, Ian Fleming. Bond often shares a love for cocktails such as gin and tonics or stingers that would strike most of us as highly atypical. According to biographer Andrew Lycett, Fleming preferred gin and vermouth, and also liked the exotic drinks found around his winter home in Jamaica. “Fleming himself really didn’t hold his drink very well. More than two glasses of wine at lunch time and he was done for.” According to notes from the archives of Random House, Fleming’s publisher, this concern with sobriety found its way into the novels: “Drink relaxed Bond. His only rule was not to get drunk but perhaps for 20 years he had hardly gone to bed cold sober. His other rules were not to drink at midday or after dinner, and never to drink liqueurs.” Why does 007 prefer his martinis “shaken and not stirred”? Lycett theorizes that Fleming thought stirring a drink diminished its flavors. Interestingly, Fleming’s novels reverse the simplification trend found in the films. In the initial books, the drinks are often window dressing, a device to show that Bond is indeed eating dinner in a swank restaurant or is traveling in a foreign country. But as the series progresses, the drinks and the circumstances surrounding them become increasingly more complex, more integral to the plot. This can be attributed to Fleming’s maturation as a writer, his increased financial success, and his failing health. The latter found voice in the air of foreboding and melancholy that pervades the later novels, such as the opening chapters of both Goldfinger and Thunderball, where Bond’s drinking leads to ruminations on health and mortality. Obviously, Fleming used alcoholic beverages to emphasize the exotic locations to which Bond travels, with 007 often imbibing local wines or liquors. Some are very specific, such as when he drinks raki in Turkey or saké in Japan. Some are more general: when he’s in the Western Hemisphere Bond usually has bourbon, and in the Eastern, he often drinks scotch. Above all, he prefers “solid” drinks. There are many reasons for James Bond’s appeal, including foreign locales, beautiful women and extreme danger. But a large part is certainly his love for the finer things (echoing the growth of our modern consumer culture), from clothes and cars to good food and well-made drinks. If you haven’t read Fleming’s novels, you might be surprised at the James Bond revealed within: a bored and somewhat cynical civil servant who sometimes drops his jacket on the floor. But as this section tries to show, you’ll also encounter a man who definitely knows what he wants, especially at cocktail hour. And if we ourselves live vicariously through 007, at least we can have a few great martinis on the way. |
The Man with the
Golden typewriter. Ian Fleming
fullbordade sin första James Bond-bok, Casino Royale, eller rättare
sagt den första versionen av boken, i mars 1952. Detta skulle firas! Flemings vänner tyckte att det var ett onödigt extravagant inköp. Han svarade skämtsamt i ett brev att han nu hade bett "sina personliga getägare i Marocko" att framställa "1000 ark vellum-papper" som han sedan planerade att bestätta med "diamanter från Cartier". Ian Fleming skrev alla sina följande Bondböcker på sin gyllene skrivmaskin i sitt hus Goldeneye på Jamaica. 1995 såldes den gyllene skrivmaskinen
på auktion genom Christie's i London. Den gick för 50 000 pund, mångdubbelt
mer än utropspriset, till en anonym köpare.
|
Hur kom prefixet 007 till?
"Jag knyckte den idén. När jag var i säkerhetstjänsten i början av kriget inleddes alla topphemliga signaler med 00-prefixet. Detta ändrades förstås senare av säkerhetsskäl. Jag mindes det här prefixet och jag beslöt att låna det till Bond för att få hans jobb att verka mer intressant, och ge honom en licens att döda. I verkligheten kan förstås vilken spion som helst behöva döda i tjänsten och gör det antagligen också, oavsett licens eller ej." Sedan finns det andra teorier också.
En teori som då och då förs fram är att Fleming hade snappat upp numret 007
från en titel på en novell av den berömde brittiske författaren och
Nobelpristagaren Rudyard Kipling (mest känd för
"Djungelboken"). Kipling skrev en novell som faktiskt hette
".007", som handlar om en ångmaskin och ingår i hans novellsamling
The Days Work, som utgavs 1898. Ångmaskinen har i novellen numret 007, så
novellen har inget alls med agenter eller så att göra. En tredje tes, är kanske , visas
upp i tv-filmen Goldeneye, som handlar om Flemings liv. Charles Dance,
känd som Claus i For Your Eyes Only spelar Fleming. I den här filmen
får vi i en sekvens se Fleming gå längs en hotellkorridor. Han passerar rum
nr 1007. Det är bara det att en av skruvarna som håller 1:an på plats har
lossnat, så att den hänger på trekvart. På dörren står: 007... och vi kan
se Fleming stanna till och sedan gå vidare. |
När Ian Fleming skulle
skriva sin första agentroman, var han ute efter ett bra namn på
sin agent, "så trist som möjligt". En dag föll hans
blick på en av böckerna i sin bokhylla, "Birds of the
West Indies" av James Bond. Fleming sade att det
var ett perfekt namn: kort, oromantiskt men mycket maskulint. Vem var då den James Bond som fick släppa till sitt namn till världens mest berömde agent? Han var en tillbakadragen amerikansk ornitolog från Philadelphia, vars stora intresse var fåglarna på de västindiska öarna. Bonds viktigaste verk, som fortfarande kommer ut i nya upplagor, heter "Birds of the West Indies. An account with full descriptions of all the birds known to occur or to have occurred on the West Indian Islands" (1936). Flera av fågelarterna i Västindien riskerade att utrotas, varför Bond gjorde omfattande fältstudier under många år i området. Han lyckades hitta 170 av 174 tidigare skådade fåglar. 1933 framförde James Bond teorin att de flesta västindiska fåglarna genetiskt tillhörde norra Amerika, utom de på Trinidad och Tobago. En David Lack slog 40 år senare fast denna teori i boken "Island biology", och myntade där uttrycket Bond´s Line för gränsen mellan Trinidad, Tobago och området norr därom. James Bond avled
1989. Han blev 90 år gammal. |
James
Bond, the Author
|
"A superb gambling scene, a torture scene which still haunts me, and, of course a beautiful girl" Raymond Chandler
Plot Summary Back to top
(from the
original jacket copy of the Jonathan Cape edition)
"The dry riffle of the cards and the soft whirr of the roulette wheel, the sharp call of the croupiers and the feverish mutter of a crowded casino hide the thick voice at Bond's ear which says, "I will count up to ten."
Anyone who has ever gambled will find this tense and sometimes horrifying story of espionage and high gambling irresistible. So will readers who have never entered a casino. Connoisseurs of realistic fiction will particularly note the careful documentation of the Secret Service background, the chilling portrait of Le Chiffre, the authentic menace of SMERSH, and the sensual appeal of the girl in 'soie sauvage'."
(from the recent Penguin edition)
"Introducing James Bond: charming, sophisticated, handsome; chillingly ruthless and very deadly. This, the first of Fleming's tales of agent 007, finds Bond on a mission to neutralise a lethal, high-rolling Russian operative called simply 'Le Chiffre' - by ruining him at the baccarat table and forcing his Soviet spymasters to 'retire' him. It seems that lady luck is taken with James - Le Chiffre has hit a losing streak. But some people just refuse to play by the rules, and Bond's attraction to a beautiful female agent leads him to disaster and an unexpected saviour."
"Containing passages which for sheer excitement have not been surpassed by any modern writer of this kind" Times Literary Supplement
Plot Summary Back to top
(from the original jacket copy of the Jonathan Cape edition)
"In the higher ranges of Secret Service work the actual facts in many cases were in every respect equal to the most fantastic inventions of romance and melodrama. Tangle within tangle, plot and counter-plot, ruse and treachery, cross and double-cross, true agent, false agent, double agent, gold and steel, the bomb, the dagger and the firing party, were interwoven in many a texture so intricate as to be incredible and yet true. The Chief and the High Officers of the Secret Service revelled in these subterranean labyrinths, and pursued their task with cold and silent passion." SIR WINSTON CHURCHILL in Thoughts and Adventures.
It is in these higher ranges of Secret Service work that James Bond operates on the very outside edge of danger, and, in this story, among hazards no reader will easily forget. "
Ian Fleming's first book Casino Royale, an account of the gambling assignment that nearly cost Bond his life, was described as 'the best thriller since the war'.
Live and Let Die, a breath-taking hunt for secret treasure that takes Bond to Harlem, Florida and Jamaica is still better."
(from the recent Penguin edition)
"Beautiful, fortune-telling Solitaire is the prisoner (and
tool) of Mr Big - master of fear, artist in crime and Voodoo
Baron of Death. James Bond has no time for superstition - he
knows that Big is also a top SMERSH operative and a real threat.
More than that, after tracking him through the jazz joints of
Harlem, to the Everglades and on to the Caribbean, 007 has
realised that he is one of the most dangerous men that he has
ever faced. And no one, not even the enigmatic Solitaire, can be
sure how their battle of wills is going to end."
"Irresistibly readable"
Observer
"Fleming is splendid; he stops at nothing" New
Statesman
Plot Summary Back to top
(from the original jacket copy of the Jonathan Cape edition)
"It was Monday and a routine day for James Bond in the quiet office at the headquarters of the Secret Service. Idly he ticked off his number - 007- on the charge sheets of the Top Secret files that had come in over the week-end. He was bored. Mondays were hell.
Then, suddenly, the red telephone screamed in the quiet room. 'M wants you.' And Bond walked out of his office and into the assignment that was to put even his adventures in France (Casino Royale) and Harlem and Jamaica (Live and Let Die) in the shade.
And yet what was to happen to him was to happen out of the clear blue skies of early summer, here, in England. As it might have been yesterday. Or, as it might be, some dreadful tomorrow."
(from the recent Penguin edition)
"At M's request, Bond has gone up against Sir Hugo Drax at
the card table, on a mission to teach the millionaire and head of
the Moonraker project a lesson he won't forget, and prevent a
scandal engulfing Britain's latest defence system. But there is
more to the mysterious Drax than simply cheating at cards. And
once Bond delves deeper into goings-on at the Moonraker base he
discovers that both the project and its leader are something
other than they pretend to be..."
"Probably the most forceful and driving writer of thrillers in England" Raymond Chandler
Plot Summary Back to top
(from the original jacket copy of the Jonathan Cape edition)
"James Bond surveyed the glittering diamonds that lay scattered across the red leather surface of M's desk and wondered what it was all about.
The quiet grey eyes watched him thoughtfully.
Then M took the pipe out of his mouth and dryly gave Bond details of the assignment of which even M was afraid. And Bond walked out of the Headquarters of the Secret Service and into his greatest adventure.
Greater than Casino Royale? More terrible than Live and Let Die? More hazardous than Moonraker?
Yes."
(from the recent Penguin edition)
"Meet Tiffany Case, a cold, gorgeous, devil-may-care blonde;
the kind of girl you could get into a lot of trouble with - if
you wanted. She stands between James Bond and the leaders of a
diamond-smuggling ring that stretches from Africa via London to
the States. Bond uses her to infiltrate this gang, but once in
America the hunter becomes the hunted. Bond is in real danger
until help comes from an unlikely quarter, the ice maiden
herself...."
"Mr Fleming is in a class by himself... immense detail,
elaborate settings and continually mounting tension, flavoured
with sex, brutality and sudden death" Daily Mail
"Adds the pleasures of a credible plot to the excitement of
extreme violence. Highly polished, irresistible" Sunday
Times
Plot
Summary Back
to top
(from the original jacket copy of the Jonathan Cape edition)
"SMERSH is the Soviet organ of vengeance - of interrogation, torture and death - and James Bond is dedicated to the destruction of its agents wherever he finds them.
But, in its turn, the cold eye of SMERSH focuses on James Bond and far away in Moscow a trap is laid for him - a death trap with an enticing lure.
Ian Fleming takes us into the headquarters of SMERSH. We watch Bond's assassination being minutely devised. We meet the executioner. We sit in at the planning. We inspect the lure.
Then the lever is pulled in Moscow, and in London, Istanbul and Paris the wheels begin to turn.
Ian Fleming's other Secret Service thrillers - Casino Royale, Live and Let Die, Moonraker, Diamonds are Forever - may have made your pulse race.
Be careful of From Russia With Love. Weak nerves will be shredded by it."
(from the recent Penguin edition)
"Every major foreign government has a file on James Bond,
British secret agent. Now, Russia's deadly SMERSH organisation
has targeted him for elimination - they have the perfect bait in
the irresistible Tatiana Romanova. Her mission is to lure Bond to
Istanbul and seduce him while her superiors handle the rest. But
when Bond walks willingly into the trap, a game of cross and
double-cross ensues - with Bond both the stakes and the
prize."
"Masterful, beautifully written"
Raymond Chandler,
The Sunday Times
"Fleming, by reason of his plausability, sense of pace,
brilliant descriptive powers and superb imagination, provides
sheer entertainment." Spectator
Plot
Summary
(from the original jacket copy of the Jonathan Cape edition)
"M hasn't forgiven James Bond for the negligence on his last assignment that nearly cost Bond his life. Brusquely, almost contemptuously, he tosses Bond a time-wasting, shabby little case in the Caribbean. It will really be a holiday on an island in the sun - convalescence.
Angrily Bond accepts his orders. He flies off to Jamaica. The sun shines, the palm trees wave, the calypsos throb.
But on the horizon a cloud forms. It is no bigger than a man's hand - an articulated steel hand - the hand of Dr. No!
This, the sixth of Ian Fleming's Secret Service thrillers, will, as did the others, grip the reader with a taut, suave, sensual stranglehold. "
(from the recent Penguin edition)
"Dr. No, a sinister recluse with mechanical pincers for
hands and a sadistic fascination with pain, holds James Bond
firmly in his steely grasp. Bond and Honey Rider, his beautiful
and vulnerable girl Friday, have been captured trespassing on Dr
No's secluded Caribbean island. Intent on protecting his
clandestine operations from the British Secret Service, Dr No
sees an opportunity to dispose of an enemy and further his
diabolical research. Soon, Bond and Rider are fighting for their
lives in a murderous game of Dr. No's choosing."
"Nobody does this sort of thing as well as Mr
Fleming." Sunday Times
"Mr Fleming is the best thriller writer since Buchan" Evening
Standard
Plot Summary
(from the original jacket copy of the Jonathan Cape edition)
"Goldfinger, the man who loved gold, said, 'Mr Bond, it was a most evil day for you when you first crossed my path. If you had then found an oracle to consult, the oracle would have said to you "Mr Bond keep away from Mr Auric Goldfinger. He is a most powerful man. If Mr Goldfinger wished to crush you, he would only have to turn over in his sleep to do so.'
With the lazy precision of Fate, this, Ian Fleming's longest narrative of secret service adventure, brings James Bond to grips with the most powerful criminal the world has ever known - Goldfinger, the man who had planned the 'Crime de la Crime'.
Le Chiffre, Mr Big, Sir Hugo Drax, Jack Spang, Rosa Klebb, Dr No - and now the seventh adversary, a Goliath of Crime."
(from the recent Penguin edition)
"Auric Goldfinger: cruel, clever, frustratingly careful. A
cheat at Canasta and a crook on a massive scale in everyday life.
The sort of man James Bond hates. So it's fortunate that Bond is
the man charged by both the Bank of England and MI5 to discover
what this, the richest man in the country, intends to do with his
ill-gotten gains - and what his connection is with SMERSH, the
feared Soviet spy-killing corps. But once inside this deadly
criminal's organisation, 007 finds that Goldfinger's schemes are
more grandiose - and lethal - than anyone could have imagined.
Not only is he planning the greatest gold robbery in history, but
mass murder as well..."
"Mr Fleming's licensed assassin is in good form. Few men can have been able to mix business with pleasure so successfully as Bond." The Times Literary Supplement
Plot
Summary
(from the original jacket copy of the Jonathan Cape edition)
"The destruction of a Russian hideout at SHAPE head quarters near Paris; the planned assassination of a Cuban thug in America; the tracking of a heroin ring from Rome to Venice and beyond; sudden and ghastly death in the Seychelles islands and, in between, a story of love and hate in Bermuda.
These are five episodes in a short span of tough life - the life of James Bond, agent number 007 in the Secret Service."
(from the recent Penguin edition)
"Sudden emergencies and beautiful girls who aren't quite
what they seem are the stock-in-trade of James Bond. And when 007
is on the case there's only one thing you can be sure of - the
result will be thrilling. Whether he's dealing with the
assassination of a Cuban thug in America, the destruction of an
international heroin ring, or sudden death in the Seychelles,
Bond gets the job done. In his own suave and unmistakable
style."
"Good living, sex and violent action - a highly polished performance, an ingenious plot and plenty of excitement." Times Literary Supplement
Plot Summary
(from the original jacket copy of the Jonathan Cape edition)
"Thunderball presents the blueprint for a monstrous crime that could be just around the corner in history.
James Bond is in disgrace. His monthly medical report is critical of the high living that is ruining his health, and M packs him off for a fortnight to a nature-cure clinic to be tuned-up to his former pitch of exceptional fitness. Furiously, Bond undergoes the shame of the carrot juice and nut cutlet regime - and thereby minutely upsets the plan of SPECTRE, a new adversary, more deadly, more ruthless even than Smersh.
Who is SPECTRE? What are its plans? Alas, the organisation is all to realistically described, its plans all too contemporary for comfort. Of all James Bond's adversaries, the Chief of SPECTRE casts the darkest shadow."
(from the recent Penguin edition)
"When a stranger arrives in the Bahamas, the locals barely
turn their heads, seeing another ex-pat with money to burn at the
casino tables. But James Bond has more than money on his mind;
he's got less than a week to find two stolen atom bombs hidden
among the coral reefs. While acting the playboy, Bond meets
Domino, sultry plaything of secretive treasure hunter Emilio
Largo. In getting close to this gorgeous Italian girl, Bond hopes
to learn more about Largo's hidden operation."
"Ian Fleming keeps you riveted. His narrative pulls with the smooth power of Bond's Thunderbird" Sunday Telegraph
Plot
Summary
(from the original jacket copy of the Jonathan Cape edition)
"Vivienne Michel writes: 'The spy who loved me was called James Bond and the night on which he loved me was a night of screaming terror in The Dreamy Pines Motor Court, which is in the Adirondacks in the north of New York State.
'This is the story of who I am and how I came through a nightmare of torture and the threat of rape and death to a dawn of ecstasy. It's all true - absolutely. Otherwise Mr Fleming certainly would not have risked his professional reputation in acting as my co-author and persuading his publishers, Jonathan Cape, to publish my story. Ian Fleming has also kindly obtained clearance for certain minor breaches of The Official Secrets Act that were necessary to my story."
(from the recent Penguin edition)
"Vivienne Michel is in trouble. Trying to escape her tangled
past, she has run away to the American backwoods, winding up at
the Dreamy Pines Motor Court. A far cry from the privileged world
she was born to, the motel is also the destination of two
hardened killers - the perverse Sol Horror and the deadly Sluggsy
Morant. When a coolly charismatic Englishman turns up, Viv, in
terrible danger, is not just hopeful, but fascinated. Because he
is James Bond, 007; the man she hopes will save her, the spy she
hopes will love her."
"Bond is what every man would like to be, and what every woman would like to have between her sheets" Raymond Chandler, Sunday Times
Plot
Summary
(from the original jacket copy of the Jonathan Cape edition)
" 'It was one of those Septembers when it seemed that the summer would never end.'
But it did end and winter came in a lethal welter of mystery, bloodshed and multiple death amidst the snow.
This, the eleventh chapter in the biography of James Bond, is one of the longest. It is also the most enthralling.
Really the most? Really the most."
(from the recent Penguin publication)
"When Bond rescues a beautiful, reckless girl from
self-destruction, he finds himself with a lead on one of the most
dangerous men in the world - Ernst Stavro Blofeld, the head of
SPECTRE. In the snow-bound fastness of his Alpine base, Blofeld
is conducting research that could threaten the safety of the
world. To thwart the evil genius, Bond must get himself and the
vital information he has gathered out of the base and keep away
from SPECTRE's agents. Which may require the help of someone who
can handle herself at high speed."
"A sensational imagination"
Sunday Times
"Instructive and entertaining" Cyril Connolly
Plot Summary
(from the original jacket copy of the Jonathan Cape edition)
"When Ernst Stavro Blofeld blasted into eternity the girl whom James Bond had married only hours before, the heart, the zest for life, went out of Bond. Incredibly from being a top agent of the Secret Service, he had gone to pieces, was even on the verge of becoming a security risk. M is persuaded to give him one last chance - an impossible mission far removed from his usual duties - and Bond leaves for Japan.
There, coming under the orders of the formidable 'Tiger' Tanaka, Head of the Japanese Secret Service, the Koan-Chosa-Kyoku, he is indeed subjected to the shock treatment his condition demanded.
Shock treatment? The reader will also be subjected to it in full measure in this, perhaps the most bizarre and doom-fraught of all James Bond's adventures."
(from the recent Penguin edition)
"Bond, a shattered man after the death of his wife at the
hands of Ernst Stavro Blofeld, has gone to pieces as an agent,
endangering himself and his fellow operatives. M, unwilling to
accept the loss of one of his best men, sends 007 to Japan for
one last, near-impossible mission. But Japan proves to be Bond's
downfall, leading him to a mysterious residence known as the
'Castle of Death' where he encounters an old enemy revitalised.
All the omens suggest that this is the end for the British agent
and, for once, even Bond himself seems unable to disagree."
"Fleming keeps you riveted" Sunday Telegraph
Plot Summary
(from the recent Penguin edition)
"A brainwashed James Bond has tried - and failed - to
assassinate M, his boss. Now Bond has to prove he is back on form
and can be trusted again. 'All' 007 has to do is kill one of the
most deadly freelance hit-men in the world - one Paco 'Pistols'
Scaramanga, the Man with the Golden Gun. But despite his licence
to kill, 007 is no assassin, and, on finding Scaramanga in the
sultry heat of Jamaica, he decides to infiltrate the killer's
criminal co-operative - and realises that he will have to take
him out as swiftly as possible. Or 007 might just be the next on
a long list of British Secret Service numbers that the Man with
the Golden Gun has retired..."
"Ian Fleming traces the intricacies of counter-espionage with all the efficient authority of 007's own secret reporters." Sunday Times
Plot Summary
(from the original jacket copy of the Jonathan Cape edition)
"From Jamaica, paradise of sunshine and exotic fish, to Berlin, cold grim city of stealth, James Bond pursues two strangely heroic enemies of the Secret Service. The first is a dying major whose dwindling hoard of gold conceals an act of treachery, and the second an assassin whose identity disturbs Bond's deadly aim.
These two stories, written in 1961 and 1962, were among those composed by Ian Fleming while he was writing the incomparable series of James Bond thrillers. The first collection of stories appeared in 1959 as For Your Eyes Only; a further collection which he had planned to publish was never completed."
(from the recent Penguin edition)
"For James Bond, British secret agent 007, international
espionage can be a dirty business. Whether it is tracking down a
wayward major who has taken a deadly secret with him to the
Caribbean; identifying a top Russian agent secretly bidding for a
Fabergé egg in a Sotheby's auction room; or ruthlessly gunning
down an unlikely assassin in sniper's alley between East and West
Berlin, Bond always closes the case - with extreme
prejudice."
UppväxtIan föddes den 28 maj 1908 i den snobbiga Londonstatsdelen Mayfair och fick namnet Ian Lancaster Fleming. Hans familj var välbärgad överklassfamilj. Ians pappa hette Valentine och var skotte, han arbetade på sin fars berömda bank, Robert Fleming & Co. Ians mamma, som hette Evelyn St Croix Rose, var skotsk-irländsk och känd för sin skönhet. Hon kallades allmänt för Eve. Ian hade tre bröder, Peter som var ett år äldre, samt Richard och Michael som var tre respektive fyra år yngre än Ian. Familjen var mycket rik och umgicks i de fina kretsarna, de kände t.ex. Winston Churchill. Unge Ian blev snart sedd som en liten rebell i familjen. Han tyckte inte om det hans föräldrar ansåg viktigt, hästar, hundar och släktträffar. Ian var inte heller speciellt intresserad av Skottland. 1914 utbröt första världskriget, och Valentine åkte till Frankrike och krigade, där han snart blev major. Eve var ensam hemma med de fyra barnen. 1916 skickades Ian och Peter till en internatskola som hette Durnford. Där läste Ian mycket böcker, han blev snabbt förtjust i Rober Louis Stevenson och Sax Rohmer. Durnford var ingen trevlig skola, studieförhållandena var dåliga, det var mycket mobbning, och maten var usel p.g.a. kriget. Här fick Ian sin första kontakt med golfen, något han skulle fortsätta att vara intresserad av hela livet. Den 20 maj 1917 så dog Ians pappa i kriget i Frankrike. Han blev träffad av en tysk granat när han skulle ta sig mellan två skyttegravar. Han fick många hedersutmärkelser, och Winston Churchill skrev han dödsannons The Times. Ian brukade senare i livet alltid hänga upp sin fars dödsannons på väggen, Winston hade signerat den. Ian brukade nu se upp till sin äldre bror Peter. Peter ansågs vara mycket väluppfostrad och begåvad. Ian däremot ansågs vara lite uppnosig och överdrivet fantasifull, så han kom lite i skymundan. StudierEve fick vid 32 års ålder ärva från sin rika man, men för att hon skulle kunna behålla en hög årlig inkomst hade, Valentine testamenterat att hon fick inte gifta om sig. 1921, när Ian var 13 år skickade hon Peter och Ian till den ansedda och ryktbara privatskolan Eton, där även Valentine hade gått. Ian ansågs redan då vara en prydlig och stilig ung man som var noga med sin klädsel. Men Ian trivdes aldrig på Eton. han tyckte inte att han passade i där. På ett område var dock Ian framstående. Han var skolan främsta idrottsman, särskilt i längdhopp och löpning. Två år i rad, 1925 och 1926, blev Ian mästare på skolan. Att vinna två år i rad var något mycket ovanligt. Han hade inte ens fyllt 18. Under sin Eton-tid höll Ian mest ihop med sin storebror Peter, men betraktades också av vissa som en enstöring och asocial person. Ians mamma Eve var vid den här tiden ihop med den populäre målaren August John. Våren 1925 åkte hon med honom till Berlin, där “adopterade” hon en flicka som hette Amaryllis. Ian tyckte det var ett hemskt fult namn. Ian till SandhurstIan tappade snart intresse för sin studier, och betygen sjönk. Då bestämde sig Eve för att flytta Ian till en mer disciplinerad miljö, så det skulle bli lite hyfs på honom. Storebror Peter kunde ju läsa vidare vid Oxford, medan Ian kunde gå i sin pappas militära fotspår. Ian flyttades alltså till militärskolan Sandhurst. Här kom de första rapporterna om att Ian var flickorna favorit. Han var dock en usel dansare. Trots att en militärskola inte var den rätta platsen för en individualist som Ian, så gjorde han ganska bra ifrån sig, även om han aldrig tog utbildningen på allvar. Ian avskydde att rida, men tyckte mycket om gevärsskytte. 1927 blev Ian antagen till det finaste infanteriregementet i hela Storbritannien, His Majesty´s List for The King´s Royal Rifle Corps. Detta hade Eve fixat genom sina kontakter, som nu sträckte sig ända in i Buckingham Palace. Vid denna tid, beslutades det att armén skulle “mekaniseras”. Ian och hans kompisar hade ingen lust att sitta och dra i några spakar. Så han skrev ner sin avskedsansökan på ett vykort, postade den till skolan, och stack sedan därifrån. Ians dominanta mamma Eve, var inte glad över detta. Ian hade verkligen visat sig vara familjen svart får. Skola i TyrolenEve hade hört talas om en privatskola i Kitzbühel i österrikiska Tyrolen. Hit skickade hon Ian, där han upplevde några av sina mest positiva ungdomsår. Skolan låg högt upp bland bergen i en pampig byggnad som hette Villa Tennerhof. Ägarna till skolan, använde sig av en effektiv språkundervisning, varför Ian här lärde sig tyska och franska. Det var även härliga områden att bo i, Ian ägnade fritiden åt bergsklättring och skidåkning. Han blev också populär bland ortens flickor. Samtidigt som han umgicks med österrikiska flickor, brevväxlade han med en flickvän hemma i England. Rektorns fru uppmuntrade Ian att utveckla sitt skrivande, så han skrev ett par korta noveller. Ian var mycket intresserad av språk och bestämde sig för att försöka att göra karriär inom brittiska UD, vilket var mycket svårt. I München och Geneve1928 reste Ian till universitetet i München för att förbättra sina språkkunskaper. Han var då 20 år. I München lärde han sig också ryska. Året därpå läste han franska vid universitetet i Genève. Nu började Ian intressera sig för bilar. Ett tag körde han en Bugatti. En gång körde han 160 km/h på en lång raksträcka i Henley, hemma i England. Han hade en svart Buick i Genève. Alla dikter som Ian skrev, samlade han i en bok som trycktes i en mindre upplaga. Senare skämdes Ian över sina ungdomsdikter, sökte upp alla exemplaren av boken och brände upp dem. Ian blev förälskad i en schweizisk flicka i Genève, hon hette Monique. De förlovade sig, och de ville gifta sig med varandra, men Ians mamma sa nej. Hon tycket inte att Monique var passande åt Ian. Förlovningen bröts, vilket gjorde Ian mycket bitter. Ian lät senare James Bonds mamma vara en schweiziska vid namn Monique. Journalistkarriär på ReutersNu hade Ian studerat färdigt, och det var dags att få ett jobb. Ian hade återigen nytta av sin mammas kontakter, Eve var bekant med chefen för den brittiska nyhetsbyrån Reuters. I oktober 1931, 23 år gammal började Ian arbeta på Reuters nyhetskontor. Reuters främsta konkurrent, var den amerikanska nyhetsbyrån UPI, United Press International. Ian trivdes snabbt i den stressiga och krävande arbetsmiljön. Han var snart ute på journalistuppdrag som reporter. Fast Ian gjorde många bra jobb på Reuters så blev hans karriär oväntat kort. Reuters hade erbjudit honom chefsposten, för deras kontor i Shanghai, men Ian tackade nej och i oktober 1933 slutade han på nyhetsbyrån. Ian hade nämligen fått en förfrågan att gå in som delägare i en bank i London, något han skulle få mycket pengar för. Familjen Fleming hade ju en egen bank, och Ians mamma ville att han skulle ta bankjobbet. Press från familjen och pengar var de största orsakerna till att han tog jobbet. Han sade motvilligt upp sig hos Reuters. Han berättade senare att åren hos Reuters var några av de roligaste i hans liv. Ian som mäklareBanken där Ian nu började jobba på hette Cull & Co. Där arbetade han som börsmäklare. Han blev kvar där ända till 1945. Ian rapporteras ha varit väldigt bra på att köpa aktier, men han tyckte det var ganska trist. Under 30-talet levde Ian en ungkarls glada dagar. Hans vänner var lite stela och tråkiga, många var gamla Etonelever. Fleming grundade tillsammans med en god vän en privatklubb, The Cerde, där man spelade bridge, drack dyr sprit och serverades eleganta middagar. Ian levde ett dubbelliv, en duktig börsmäklare på dagen och en partygubbe på kvällen. Ian hade många flickvänner på Ians ungkarlsvåning på Ebury Street. Där fick de god mat och dyr champagne. Om de ville kunde de titta i Ians stora bibliotek. Vid den här tiden började Ian bygga upp sin beryktade boksamling. Han var en sann bibliofil, som samlade på alla sorters böcker. Ian köpte specialdesignade lådor, som han förvarande samlingen i. Lådorna var målade med Ians vapensköld. Den här samlingen, numera känd som The Fleming Collection, omfattar tusentals böcker och den köptes efter Ians död av Universitetet i Indiana, USA. I Hans Majestäts hemliga tjänstI början av 1939 märkte den 31-åriga Ian att folk började ställa frågor om honom. Det visade sig att underrättelsetjänsten letade efter en lämplig kandidat till ett viktigt jobb. Det var en amiral vid namn John Godfrey som behövde en personlig assistent. Han var chef för det marina. Godfrey letade efter en kompetent person, och hans val föll till sist på Ian. Under våren 1939 utsåg Ian till löjtnant i The Royal Naval Volunteer Reverse. Hans uppgift var att assistera Godfrey på olika sätt. Det innebar att Ian blev “nummer två” i den brittiska marina underrättelsetjänsten. Sammanlagt jobbade ett tjugotal i Godfreys stab. Deras högkvarter låg i ett berömt rum som gick under namnet Room 39. Ian planerade och organiserade i aktiva operationer, men han deltog själv aldrig i dem. Ian blev känd för sin uppfinningsrikedom och blev snart kommendörkapten. John Godfrey var förebilden för “M” i Ians Bondböcker. En av Ians medarbetare var Charles Fraser- Smith, en påhittig man som hittade på en massa prylar. T.ex. rakhyvlar med dolda utrymmen, skosnören som kunde användas som sågklingor och ihåliga golfbollar som man kunde stoppa hemliga meddelanden i. Charles var en av förebilderna till den gubbe som i filmerna kallas för Boothroyd och i filmerna “Q”. Under kriget var det många tyskar som bombade London, och man levde alltid i ständig fara. En av de många som omkom under bombdåden var Ians flickvän Muriel, som var motorcykelordonnans. Det var så Ian kom på inledningen till boken Ur dödlig synvinkel. Ian var själv illa ute tre gånger, då husen han befann sig i träffades, men han klarade sig oskadd alla tre gångerna. Ians yngre bror Michael, blev tillfångatagen av tyskarna under strid, och dog senare i fångenskap. Fleming bygger hus på JamaicaHösten 1944 reste Ian till Jamaica, för att deltaga i en säkerhetskonferens. Det var första gången han besökte ön, Han bodde hos en god vän under vistelsen, Ivar Bryce, och han blev väldig förtjust i Jamaica under vistelsen. Han bad Bryce hjälpa honom att leta efter en tomt, där han kunde bygga sitt eget hus. I mars 1945 började Ian bygga på sitt eget hus, som han hade ritat själv. Han döpte det till Goldeneye som är samma namn som den sjuttonde Bondfilmen. Golden eye var namnet på en topphemlig underrättelseorganisation under kriget. Han var även förtjust i en novell av författaren Carson McCullers som hette Reflections in a Golden Eye. Ian slutade i säkerhetstjänsten i november 1945. Han fick mycket goda intyg, han hade tjänat sitt land väl, precis som sin far. Skribent på Sunday TimesEfter kriget blev Ian utrikeschef hos tidningsföretaget Kelmsley. Detta arbete gjorde det möjligt för honom att resa runt i världen. Fleming skrev regelbundet artiklar i Sunday Times, och han blev en av tidningens mest uppskattade skribenter. Ians favoritberättelser var reseäventyr av olika slag. Ian lyckades genom sin övertalningsförmåga få den kände författaren Somerset Maugham att skriva i Sunday Times, ett verkligt kap! Fleming och kvinnornaIans förhållande till kvinnor var komplicerat. Hans aptit på kvinnor var stor, och han var känd för att ha många tillfälliga flickor. Den evige ungkarlen Ian Fleming skulle dock gifta till sist. Han hade träffat sin blivande fru Ann O´Neill redan på 30-talet. Hennes dåvarande man stupade i kriget. Sen började Ian och Ann ett förhållande, det var passionerat. De hade många gemensamma vänner. 1948 födde Ann en dotter, som Ian var far till. Dottern, levde dock bara i åtta timmar. Efter det gifte sig Ann med Ian. Bröllopet ägde rum på Jamaica, den 24 mars 1952. Ians granne på Jamaica, den kända Noël Coward, var bröllopsvittne. James Bond, agent 007, födsIan hade semester två månader om året, den tillbringade han alltid sitt hus Goldeneye på Jamaica. det var också där han skulle skriva alla sina Bondböcker. James Bond föddes den 15 januari 1952, när Ian satte sig vis skrivmaskinen för att skriva sin första agentthriller. Namnet James Bond tog Ian från en fågelbok. Fågelbokens författare, var en ornitolog vid namn James Bond. Det namnet tycket Ian passade utmärkt. James Bond kom sen och hälsade på Ian vid hans dödsbädd. Ian gjorde två försök att skriva inledningen till sin första bok Casino Royale, på det tredje gick det bra. När Ian arbetade fram sina böcker, hade han inget utkast, utan skrev rakt upp och ner på skrivmaskinen. Han läste inte vad han skrivit, utan fortsatte framåt hela tiden. handlingen skulle gå snabbt framåt, det var ju också ett ganska typiskt arbetssätt för en reporter. Sedan, när han var hemma i England, gick han igenom sin utkast och rättade till med en blyertspenna. Han lade här till alla detaljer som han böcker sedan blev kända för. Casino Royale skrevs i ett rasande tempo. Ian var klar med det första utkastet redan den 18 mars. Det tog alltså bara 3 månader för Ian att skriva en bok. I sina böcker, använder Ian många händelser med verklighetsbakgrund från sitt eget liv. Det märks speciellt i den första boken. Ians Bondböcker kännetecknas av en tydlig kalla kriget miljö. Ian älskade att skriva om olika typer av spelscener på kasinon, och han var också en riktig mästare på detta. Vilket märktes redan i den första boken. Ian berättade inte för sina vänner att han hade skrivit en bok, men en dag i maj 1952 åt han lunch hemma i London, med en vän som var lektör på det ansedda bokförlaget Jonathan Cape. Då berättade Ian, och vännen fick läsa hans manuskript. Ian var mycket ödmjuk, och skämdes nästa över vad han hade skrivit. Sedan insåg han vilken kick det kunde bli att bli thrillerförfattare. Ian blev så ivrig att han beställde en förgylld skrivmaskin, som han sedan skrev alla sina Bondböcker på. Casino Royale kommer utBokförlaget Jonathan Cape, kunde ge ut boken efter vissa ändringar. Ian satte genast igång med att renskriva den. I slutet av augusti lämnade han in den till förlaget. I samma veva, den 12 augusti, föddes Anns och Ians son Caspar Fleming. Man bestämde att Casino Royale skulle komma ut i april året därpå. Det för Ian händelserika året 1952 slutade med att han och Ann köpte en villa vid Victoria Square, London. Det gångna året hade inneburit en ny start i livet för Ian på många sätt, han hade gift sig, skaffat barn, köpt hus och startat en karriär som thrillerförfattare. Den 13 april kom Casino Royale ut i England. Första upplagan trycktes i 4.750 exemplar och såldes slut på en månad. Idag är dessa förstaupplagor mycket eftertraktade samlarobjekt och är värda tusentals kronor. Denna förstaupplaga hade ett omslag som var designat av Fleming själv. Boken fick bra kritik och den gavs ut i USA under 1954. James Bonds långa karriär hade precis börjat. SuccéförfattarenJames Bond var den man Ian Fleming hade velat vara. Han bar många av Flemings personlighetsdrag. James Bond var en mycket personligt skapad karaktär för Fleming. Böckerna om 007 blev hans privata säkerhetsventil. Ian Fleming började nu få en annorlunda årsrytm: Under årets första tre månader skrev han en ny roman på Jamaica. Sedan for han oftast till London för att vara med i lanseringen av den roman han skrivit året innan. Ungefär samtidigt utgavs i USA den bok han skrivit två år tidigare. Ian skrev sammanlagt 14 böcker om Bond. Alla blev bestsellers. Ian åkte till USA en gång och träffade president Kennedy, de blev goda vänner, och varje gång Ian gav ut en ny bok så skickade han ett signerat exemplar till Kennedy. Sen angav Kennedy Ians bok From Russia With Love som nummer nio på en boklista, som den amerikanska tidningen Life gjorde. Detta gjorde Ian riktigt känd i USA. Ian Flemings image som bon viveurIan Fleming fick allt oftare försöka leva upp till den Bondimage han själv hade skapat, vilket inte alls var bra för hans hälsa. En omfattande konsumtion av tobak och alkohol tog ut sin rätt. Fleming beskrevs ofta i artiklar som en leveman, en bon viveur, som tog vara på allt det goda i livet. Ett känt fotografi, taget av Cecil Beaton, visar en belåten Fleming sittande i en stol, bekvämt bakåtlutad som efter en god middag. Han röker en cigarrett som han håller i ett munstycke. I bakgrunden kan man se tre champagneflaskor. Tidskriften Life intervjuade Fleming och porträtterade honom med Bondrekvisita som vapen, spelkort och en Bentley. Senare under året köpte Ian en ny fräsig bil, en Studebaker Avanti med svart läderklädsel och elektriska fönsterhissar. Antagligen var det delar av gaget för filmen Dr. No som Ian handlade för. Fortsatta framgångarUnder åren 1952-1964 skrev Ian 14 böcker om James Bond. Alla blev till filmer med Sean Connery, George Lazenby Roger Moore, Timothy Dolton och nu Pierce Brosnan i huvudrollerna. Det har kommit 19 officiella Bondfilmer och två inofficiella. Sen filmades de som serier i TV, och blev också tecknade serier i dagstidningar. HjärtattackMed tiden blev pressen för mycket för Fleming. Den 12 april fick han sin första hjärtattack. Han segnade ned mitt under ett planeringsmöte på Sunday Times. På nytt sade läkarna till Fleming att han måste sluta med både tobak och alkohol. Medan han låg på sjukhuset och återhämtade sig, fick han idén till en barnbok om en flygande bil. Han skissade fram det som skulle bli boken Chitty Chitty Bang Bang. Redan i slutet av maj skickade han manuskriptet till sitt förlag. Kommendör Pott säger i boken “Säg aldrig nej till ett äventyr. Säg alltid ja, annars kommer du att leva ett trist liv”. Det kunde ha varit Flemings eget valspråk. Sista dagarnaUnder våren 1964 togs Ian in på sjukhus. Han hade fått en blodpropp i ena lungan. Till sina vänner sade han att The Man With The Golden Gun var den sista boken om Bond, eftersom hans energi nu var slut. Ian var för svag för att orka omarbeta bokmanuset på det sätt han ville. Ians vänner berättar om hur tystlåten och melankolisk han var vid denna tid. Motvilligt gick han med på en vistelse på The Dudley Hotel i Brighton. Många dagar satt Ian bara på en bänk eller vid ett fönsterbord och tittade på Engelska kanalen. Han var helt ointresserad av de litterära priser och utmärkelser som hade tilldelats honom. Den 11 augusti orkade i alla fall Ian ta sig till klubben för att äta lunch. På kvällen åt paret Fleming middag på sitt hotell tillsammans med en god vän. Dagens ansträngningar blev dock för mycket för Ian: han kollapsade och man fick tillkalla ambulans. När Ian bars in i ambulansen sade han till ambulansförarna: “Jag är ledsen att jag orsakat er extra besvär, grabbar”. Kl 21.30 anlände ambulansen till Kent and Canterbury Hospital. I mer än tre och en halv timme kämpade läkarna för att rädda hans liv, de försökte med syrgas, med injektioner, men det var förgäves. Kl 01.10 på morgonen den 12 augusti 1964 förklarades Ian Fleming död. Han blev 56 år. Samma dag fyllde hans son Caspar 12 år. Tre dagar senare hölls Ians begravning i den lilla kyrkan St James’ i Sevenhampton. Ian Fleming var död, men hans skapelse, James Bond 007, var piggare än någonsin. Senare samma år släpptes den tredje Bondfilmen, Goldfinger, som fick Bondmanin att blomma ut fullständigt. Ian missade alltså hela den enorma Bondhysteri som bröt ut bara några månader efter hans bortgång. Ann Fleming sade dock alltid att James Bond bara lyckades döda en enda människa, och det var sin egen skapare, Ian Fleming.
|
Ian Fleming, the father of James BondIan Fleming was born in 1908. He was a British writer who wrote books
about an English spy called James Bond with the codename 007. James Bond ActorsThere’s been five actors playing Mr Bond more than one time: James BondJames Bond works for the British government and gets his missions from
them.
Av Ian Fleming till sin son Casper när han föddes 1952
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=4416900 Ian Fleming skrev "Chitty Chitty Bang Bang: Den magiska bilen" till sin son, boken publicerades 1964. Den berättar historien om en bil som får eget liv och börjar flyga. Berättelsen har blivit både musikalfilm och teaterföreställningar.
Chitty-Chitty-Bang-Bang: The Magical Car is a children's novel written by Ian Fleming for his son Caspar, with illustrations by John Burningham. It was initially published in three volumes, the first of which was released on 22 October 1964 by Jonathan Cape in London. Caspar, who was talented and clever with a passion
for collecting, especially Egyptian artefacts. Jamaica (1946 – 1964) |
Contact: 007museum@telia.com tel. +46-481-12960 Adress: James Bond 007 Museum, Emmabodav. 20 382 45 Nybro, Sweden 0481-12960 Copyright © 1959-2020 www.007Museum.com All Rights Reserved
James Bond
Materials© 1962 - 2020 United Artists Corporation and Danjaq, LLC. 007
Gun Logo© 1962 United Artists Corporation and Danjaq, LLC. 007 Gun Logo,
Iris Logo, |